Influensa-Lunginflammation

Lugn&Ro Vaccination

Influensan kommer varje år till Sverige under vinterhalvåret och brukar vara som mest intensiv i januari och februari.  Viruset är mycket smittsamt och förändras från år till år och det ä svårt att undvika spridning. Runt 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen. Man börjar smitta redan ett dygn innan symtomen bryter ut, så man kan vara smittbärare utan att veta om det. Viruset smittar genom luften och sprids framför allt om någon som är sjuk hostar eller nyser. Smittrisken är större inomhus än utomhus.

För de flesta innebär influensa att man blir febrig, snuvig, får huvud- och ledvärk och får stanna hemma någon vecka. Men hos äldre personer, gravida och personer med kroniska sjukdomar kan influensan utvecklas till en allvarlig sjukdom, som till och med kan vara livshotande.

Äldre och kroniskt sjuka som får influensa blir dessutom extra mottagliga för andra infektioner, framförallt lunginflammation, som också är en allvarlig sjukdom. För att skydda dig mot lunginflammation erbjuds du även vaccin mot pneumokocker. Det är den vanligaste bakterien som orsakar lunginflammation.

Genom att vaccinera dig kan du minska risken för svår influensa och lunginflammation med 30-50 procent. Du kan ta influensavaccinet och pneumokockvaccinet vid samma tillfälle.

Varje år kommer nya influensavirus och därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje influensasäsong. Däremot räcker det för de flesta vuxna att ge pneumokockvaccination bara en gång.

Vaccinet mot influensa brukar innehålla tre olika influensatyper eftersom det kan vara flera olika utbrott under ett år med olika influensavirus.  Världshälsoorganisationen, WHO, bestämmer i februari varje år hur vaccinet för kommande säsong ska sättas samman. Vaccinet innehåller de viktigaste av de virusstammar som cirkulerar i världen och som förväntas nå Europa under vinterhalvåret.

Influensa- och pneumokockvaccination, 2017/2018

GRATIS FÖR RISKGRUPPER


Ska jag vaccinera mig mot influensan?

Ja, om du tillhör riskgrupperna

  • vuxna/barn med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, inklusive astma
  • personer med kronisk lever- eller njursvikt
  • personer med kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering
  • personer med svårinställd diabetes
  • personer med extrem fetma eller neurologiska eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
  • barn med flerfunktionshinder
  • kraftigt överviktig
  • gravida ej vaccinerade mot svininfluensa under pandemin 2009/2010
  • du är gravid i senare hälften av graviditeten
  • om du är äldre än 65 år.

Barn som tillhör någon av riskgrupperna ovan rekommenderas vaccin från sex månaders ålder.

Symtom

Om man får influensa är det vanligt att man plötsligt får hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont, hosta och röda ömmande ögon. Man kan vara trött i ett par veckor efter virusinfektionen.

Behandling

Eftersom influensa orsakas av virus hjälper inte antibiotika. För att lindra besvären kan man vila, dricka mycket, ligga med huvudet högt, ta receptfria smärtstillande och febernedsättande medel. Man kan också använda avsvällande nässprej.

Kontakta vården

Man bör kontakta en vårdcentral om man har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn, har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen, plötsligt blir mycket sämre, får andningsbesvär när man är i vila.
Om man tillhör en riskgrupp och får symtom bör man kontakta en vårdcentral snarast, särskilt om man inte har vaccinerat sig mot influensa.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Virushämmande läkemedel

Om man tillhör en riskgrupp kan man ibland få virushämmande läkemedel för behandling eller för att förebygga att man blir sjuk, exempelvis om någon närstående har fått influensa.
Virushämmande läkemedel kan korta tiden man är sjuk med ungefär en dag. För att behandling med virushämmande läkemedel ska ha effekt måste den påbörjas inom de två första dygnen.

Jag är gravid

Det finns inga risker att vaccinera sig mot influensa när man är gravid och när man ammar. Socialstyrelsen rekommenderar vaccin till dig som är gravid och inte vaccinerade dig med Pandemrix 2009 /2010.

Rekommendendationen är att du vaccinerar dig under andra hälften av graviditeten, eftersom risken för komplikationer vid influensa är som störst i slutet av graviditeten. Dessutom kan vaccinet då även ge fostret ett visst skydd, i och med att dina antikroppar förs över via moderkakan.

Om man är gravid och inte har vaccinerat sig mot svininfluensa tidigare rekommenderas man också att vaccinera sig men först efter vecka 16, då det finns större risk att få lunginflammation.

Vad kostar det?

Vaccinationen är gratis för dig som är gravid, äldre än 65år eller tidigare eller har en kronisk sjukdom.

Vaccinationserbjudandet för gravida gäller från 3 novemberfram tills den mest intensiva influensaperioden är över.

Förra året avtog influensasäsongen i mitten av mars.

Se övrigt vår vaccinationsprislista om du inte tillhör riskgrupperna.

Vaccinationsprogram

Vuxna och barn från 13 års ålder behöver bara ta en dos av influensavaccinet.

Barn från sex månader till 12 års ålder, som inte tidigare fått säsongsinfluensavaccin, behöver två doser med minst fyra veckor mellan doserna.

Efter 10–14 dagar har du ett 50–70-procentigt skydd som håller i sig i ungefär sex månader.

Om du ändå får influensa under den här tiden dämpar vaccinet symtomen och du blir inte lika sjuk som du skulle ha blivit utan vaccinet.

Influensasymtom och du är över 65år

Om du får influensasymtom trots vaccination och har en kronisk sjukdom, eller är över 65 år, ska du ändå söka sjukvård för att läkaren ska ta ställning till om du behöver antiviral medicin, det vill säga ett läkemedel som verkar direkt mot influensaviruset.

Biverkningar: Till skillnad från vaccinet mot svininfluensa (Pandemrix) innehåller vaccinet mot säsongsinfluensa inget immunstimulerande ämne. Sådana ämnen gör att immunsystemet reagerar mer kraftfullt på vaccinet. Därför är risken för biverkningar mindre för vaccinet mot säsongsinfluensa.

Ungefär 5 procent av alla som vaccinerar sig får en rodnad, svullnad och ömhet där de fick sprutan. Reaktionen brukar försvinna på två till tre dagar. 1–2 procent av alla som vaccineras får lätt feber under något dygn. Hög feber eller andra biverkningar är mycket sällsynta.

Säsongsinfluensavacciner har getts i hundratals miljoner doser i världen varje år i många år och det finns inte några rapporter om något samband mellan narkolepsi och dessa vacciner.

Ring oss på 0176-190 20 för Influensavaccination eller boka direkt på nätet.

Lunginflammation-Pneumokockvaccin

Pneumokockvaccin skyddar mot de 23 vanligaste typerna av pneumokockbakterier, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Totalt finns över 80 pneumokocktyper.


Vaccinationsprogrammet mot lunginflammation?

Pneumokockvaccinet behöver du i normala fall bara ta en gång. Efter 10–14 dagar ger vaccinet ett 60-procentigt skydd mot allvarlig lunginflammation.
Vissa personer med nedsatt immunförsvar, eller personer som saknar mjälte, rekommenderas en andra dos när det gått sex år eller mer. Mer än två doser behövs inte för någon.

Biverkningar för Pneumokockvaccin?

Ungefär 5–10 procent av alla som vaccineras brukar bli röda, svullna och ömma runt området där man fått sprutan, men det går över på två till tre dagar.
Några procent kan få en rejäl svullnad i armen under ett par dagar. Feber och andra biverkningar är dock mycket ovanliga.

Pneumokockvaccin till barn

Pneumokockvaccin ingår numera i det allmänna vaccinationsprogrammet, som barn får under sitt första levnadsår. Om ditt barn tillhör en medicinsk riskgrupp, men inte har fått vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet – kontakta er barnläkare och rådgör.