Nationella riktlinjer

Lugn&Ro Demens

Lugn&Ro Demens följer nationella riktlinjer från Socialstyrelsen. 

Riktlinjerna är rekommendationer om åtgärder vid vård och omsorg vid demenssjukdom för utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbete, stödinsatser, läkemedels-behandling och utbildning. 

Det går inte att bota en demenssjukdom och syftet är att underlätta vardagen och bidra till en så god livskvalitet som möjligt vilket erhålles utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med fokus på personen istället för diagnosen.

Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomen beteendemässiga eller psykiska symtom t.ex depression, mani eller hypomani, ångest, agitation, hallucinationer eller vanföreställningar.

Utredning

Vid misstanke om demenssjukdom är det viktigt med en medicinsk utredning för rätt diagnos och för att kunna utesluta andra tillstånd som kan ge demensliknande symtom. Även vård- och omsorgsbehovet utreds för anpassad omvårdnad.

För misstänkt demenssjukdom rekommenderas basal utredning med strukturerade interjuver med anhöriga, kognitiva test och hjärnröntgen. Vid utvidgad utredning kan ingå neuropsyko-logiska test,  hjärnröntgen med MR-kamera, mätningar av signalsubstanser och blodflöden i hjärnan, anlayser av biomarkörer och metaboliska mätningar. 


Uppföljning

Socialstyrelsen rekommenderar en regelbunden och strukturerad uppföljning av personer med demenssjukdom för att bedömma medicinsk och psykosocialt stöd. Upföljningen ska ge ett helhetsperspektiv inom vården och omsorgen.

Beteendemässiga eller psykiska symtom orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom. Ofta är det också svårt för anhöriga och vårdpersonal att möta personer med demens-sjukdom och dessa symtom.

Behandlingen vid olika beteendemässiga och psykiska symtom är inriktad på att i varje enskilt fall om möjligt åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna till symtomen. Effekterna utvärderas.


Multiprofessionellt arbete

I utredningen, planeringen och utformningen av olika vård- och omsorgsinsatser vid demenssjukdom behövs det som regel bedömningar och åtgärder från flera olika yrkesgrupper. I tidiga faser av sjukdomen är fokus på medicinsk utredning och diagnos via primärvård och minneskliniker med de kompetenser som är knutna till dessa. Men allt eftersom personens behov av vård och omsorg ökar blir andra professioners kunskap och insatser inom kommunal hälso- och sjuk-vård och socialtjänst allt viktigare.
Ett multiprofessionellt och teambaserat arbetssätt som innehåller professioner från hälso- och sjukvården och omsorgen bidrar tillsammans till ett helhetsperspektiv i den vård och omsorg som erbjuds.  Det kan till exempel ske som hos Lugn&Ro Demens genom regelbundna gemensamma träffar där representanter för både vården och omsorgen deltar.



Stödinsatser

Personcentrerat förhållningssätt i demensvården är centralt i en god psykosocial miljö med fokus på personen, dennes önskemål och förmågor och inte diagnosen. Dagverksamhet med social och strukturerad tillvaro bör erbjudas, för att bo hemma och samtidigt avlasta anhöriga. Anpassad måltidsmiljö och utomhusvistelse är rekommenderas. Avlösning och korttidsboende som avlastning för anhöriga medger längre tid att bo kvar hemma.


Utbildning

Nationella riktlinjerna rekommenderar en god utbildning och handledning för personalen inom framförallt personcentrerad omsorg och även för dem som beslutar om insatser (biståndshandläggare). Lugn&Ro Demens har ett väl sammansatt team med hög vårdkompetens och tar bl.a stöd av utbildning via Demenscentrum.


Läkemedelsbehandling

Socialstyrelsen rekommenderar läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom samt memantin vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Läkemedlen kan bidra till att personer med Alzheimer sjukdom under en period upprätthåller sin kognition och funktionsförmåga eller försämras långsammare.

Även läkemedelsbehandling som anti-depressiva läkemedel vid beteendemässiga och psykiska symtom kan sättas in först efter noggrann utredning av bakomliggande orsaker.  Ett annat exempel är oxazepam som kan ges vid uttalad oro och ångest.